KG Gunnar Wettermark
Filosofie och medicine doktor Uppsala Universitet. Tjänstgöring vid bl.a. MIT och Pioneering Researh US Army, professur i fysikalisk kemi KTH och även verksamhet som läkare.
Självporträtt av KG Gunnar Wettermark
Fysikpriset handlar om utveckling inom kaosteorin och särskilt mot meteorologin så man kan bättre skilja på vad som är väder och vad som är klimat. Fjärilseffekten belyses – ofta verbaliserat: ”en fjärils vingslag kan utlösa en tornado i Texas” eller kanske i en mera aktuell tappning ”en fladdermus uppäten av en kines i Wuhan fick Almedalsveckan att bli inställd”.
Kemipriset utdelas för framtagning av en grupp nya katalysatorer. Katalysatorer används för att påskynda kemiska reaktioner, t.ex. platina för att rena avgaserna i bilen. Enzymer är de biologiska katalysatorerna som håller livet igång. De nya, i år prisade, är organiska molekyler som kan ge stereospecifika produkter och det är särskilt viktigt i farmaci och medicin. Det kan illustreras av det faktum att det var en ”felvriden molekyl” som orsakade neurosedynkatastrofen.
Medicinpriset går till forskare som visat hur kroppen känner värme, kyla, beröring. Vi är alla ständigt elektriskt laddade, d.v.s. våra nerver har en minusspänning inne i sig. Det är livets energimolekyl ATP (adenosintrifosfat) som pumpar in kalium och ut natrium så att denna spänning uppstår. Särskilda hål öppnas i specifika nervändar när de utsätts för hetta, kyla, mekaniska stimuli etc. Därmed förändras laddningen och detta fortplantas genom nervtråden så att hjärnan får besked om hur det står till ute i kroppen.
